ABC för evidensbaserade terapier (EBT) för barn

Detta gästinlägg bidrog av Sofia Cardenas, en doktorand i USC Psychology Department's Clinical Science-program.

Du har läst alla föräldrabloggar och börjar misstänka att ditt barn behöver hjälp för ett psykiskt tillstånd. Du befinner dig online och bläddrar igenom dussintals behandlingsalternativ. Ska du prova Play Therapy? Kanske kan medicinering ta kanten av symtomen? Vad sägs om något mer ”naturligt” som kristaller för att öppna ditt barns rotchakra och rensa deras aura? Valet är överväldigande, ditt barn behöver hjälp och du kommer att prova nästan vad som helst vid den här tiden så länge det hjälper!

Den här artikeln är tänkt som en guide för att beväpna dig med kunskapen att göra informerade, vetenskapligt stödda val om ditt barns mentala hälsa framtid. Kom ihåg att rådfråga din betrodda husläkare eller mentalvårdspersonal när du bestämmer dig för en sista handlingssätt.

Bevisbaserade behandlingar (EBT). Vad är dem?

Mental hälso- och sjukvårdspersonal (som psykiatriker, psykologer, socialarbetare, äktenskaps- och familjeterapeuter) kan använda mycket olika tillvägagångssätt för att hjälpa barn och ungdomar med psykiska symtom. ”Evidensbaserade behandlingar” (EBT) är strategier som har testats i vetenskapliga miljöer och har visat sig fungera. Vissa behandlingar - som den tidigare regressionsterapin som erbjuds i din lokala yogastudio - har inte testats noggrant. Varför spelar det någon roll? EBT är behandlingar som har vetenskapliga bevis som stöder deras effektivitet, vilket innebär att de kan vara mer benägna att hjälpa ditt barn. American Psychiatric Association och American Psychological Association listar EBT som "föredragna" och "bästa metoder" för mentalvård.

För ett konkret exempel, kolla in Drs arbete. Philip Kendall och Muniya Khanna. De skapade programmet Child Anxiety Tales, som består av 10 träningsmoduler som lär föräldrar strategier för att hjälpa sina barn med ångest. Child Angst Tales bygger på flera decennier av forskning om barns ångest och har ansetts vara användbar i en forskningsstudie.

Är EBT en storlek som passar alla? Eller fungerar olika behandlingar för olika störningar?

EBT är vanligtvis utformade för att rikta in sig på en specifik uppsättning symtom. I tabellen nedan listas några exempel på EBT för vissa vanliga barnsjukdomar. Du kanske märker en trend - olika variationer av kognitiva beteendeterapier (CBT) verkar hjälpa till med olika störningar. CBT fokuserar på tanken att tankar, känslor och beteenden är högt kopplade, så att ändra ett av dessa områden (t.ex. beteenden) kan ofta betyda förbättring i ett annat (t.ex. känslor).

Till exempel arbetar CBT skräddarsydd för panikstörning för att identifiera, utmana och modifiera idéer som håller paniksymtom kring, till exempel en rädsla för kroppsliga förnimmelser som leder till panik, som sedan förvandlas till en fullblåst attack.En CBT-teknik för att minska paniksymptom är exponering, där barnet uppmuntras (med stöd av en psykolog) att konfrontera händelsen eller kroppssymptom som de fruktar i en verklig situation (t.ex. gå ensam i en upptagen köpcentrum eller lyfta handen i klassen) och fysiska upplevelser (t.ex. andas genom ett sugrör för att skapa en känsla av hyperventilering, ett vanligt fysiskt symptom på panikattacker).

Många barn har komplikationer (dvs. har mer än ett psykiskt tillstånd). Diagrammet ovan inkluderar behandling av Dr. John Weisz, professor i klinisk psykologi vid Harvard. Dr. Weisz skapade MATCH-ADTC (Modular Approach to Therapy för barn med ångest, depression, trauma eller uppförandeproblem). MATCH-ADTC är ett psykologiskt ingrepp som är utformat för att behandla barn med mer än en psykisk sjukdom (dvs störande beteende, posttraumatisk stress, depression och ångest). Behandlingen har 33 lektioner som kan blandas och anpassas till barnets specifika behov.

Hur stöds bevisbaserade behandlingar (EBT) av vetenskapen? Kliniska tester!

Innan behandlingen anses vara ”evidensbaserad” måste individuella forskningsstudier genomföras för att se om vissa behandlingsmetoder är till hjälp för ett givet psykiskt problem. Dessa studier kallas "kliniska prövningar" och involverar vanligtvis minst ett dussin forskningsdeltagare i varje studie. Dessa forskningsdeltagare har en liknande typ av problem, såsom kliniska nivåer av kronisk irritabilitet, depression eller ångest. Forskningsdeltagarna är "slumpmässigt tilldelade" för att få behandling X eller behandling Y, vilket innebär att de är förvalda på ett randomiserat sätt till en behandling mot en annan. Om behandling Y hjälper barn mer än behandling X, har behandling Y fått något stöd eller bevis på dess effekt. Med tiden kommer fler forskare att försöka replikera dessa resultat i olika kliniska prövningar. När behandlingen anses vara en EBT, har den forskning som stöder den som antyder att den är till hjälp för behandling av en viss sjukdom. Om behandling Y fortsätter att vara användbar kan det bli en "guldstandard" -behandling, vilket innebär att den är allmänt erkänd som den bästa behandlingen för ett specifikt psykiskt tillstånd.

Om ditt barn eller tonåring kan vara intresserad av att vara en del av en klinisk prövning för att eventuellt få behandling och för att främja vetenskapen kan du gå till webbplatsen som skapats av National Library of Medicine för att hitta en omfattande lista över alla kliniska prövningar som genomförs i USA och 208 andra länder.

Vill du titta på data själv? Lär dig grunderna för att undersöka vetenskapen bakom en klinisk prövning

Här är de två nödvändiga stegen:

Steg 1: Hitta forskningsdokument

Det här steget verkar enkelt, men det är svårare än du kanske tror eftersom artiklar publiceras i tidskrifter som inte nödvändigtvis är öppna för allmänheten. Vi föreslår att du först försöker använda Google Scholar, en sökmotor utformad speciellt för vetenskaplig litteratur. Därefter kan du ange en sökterm som relaterar till ditt intressanta ämne, till exempel ”barndepressionsbehandlingar” eller ”stöd för könsdysfori”, och du kommer att ha en lista med vetenskapliga artiklar som rör ditt ämne. De flesta av dessa artiklar listar titeln, författarna och en kort beskrivning av uppsatsen och dess resultat. Tyvärr kommer du i många fall inte att kunna komma åt hela papperet via dessa webbplatser.

Lyckligtvis tenderar forskare att vara ganska öppna för att dela sin forskning och många lägger ut sina artiklar på ResearchGate, i huvudsak vetenskapens Facebook, där forskare kan dela artiklar och samarbeta. Du är välkommen att läsa en forskares webbsida och se om de har lagt upp artikeln för allmänheten eller en webbplats som är värd för förtryck, till exempel PsyArxiv. Du kan även kontakta en forskare direkt via deras institutionella e-postadress för att fråga om de är villiga att dela sitt arbete med dig.

Det kan verka som mycket arbete att hitta artiklar, men det är värt det eftersom artiklar som publiceras i tidskrifter är "peer-reviewed", vilket betyder att en annan grupp forskare granskade författarnas arbete och ansåg det som rigorös vetenskap. Dessa forskare kommer att utvärdera alla aspekter av forskningen - designen, den använda statistiken och till och med hur resultaten diskuteras - för att säkerställa att den är vetenskapligt sund. Hela processen kan ta månader till år, men när en studie framgår av peer review kan du ha större förtroende för att resultaten är vetenskap av högre kvalitet.

Steg 2: Läs forskningsdokumenten med ett öga för vetenskap

När du har tillgång till ett forskningsarbete om en given klinisk prövning kan du börja bedöma kvaliteten på studien. Här är några saker du bör leta efter:

1. Antalet personer i rättegången - Vid utvärdering av kliniska prövningar är antalet personer i studien betydande. De flesta väl genomförda kliniska prövningar kommer att ha en stor provstorlek med 50 till 100 personer per grupp. Detta är avgörande för att säkerställa att resultaten inte beror på ett extremt fall inom gruppen människor i studien.

2. Forskningsdesign - Det är viktigt att bedöma forskningsdesignen för studier som stöder EBT. Guldstandarddesignen för en klinisk studie är den "randomiserade kontrollerade dubbelblinda studien." Den termen är en munfull! Låt oss bryta ner det.

Randomiserade - De flesta kliniska prövningar är randomiserade. Som nämnts ovan innebär randomisering att forskare tilldelar patienter i olika grupper, vanligtvis behandlingsgruppen och en kontrollgrupp eller alternativa behandlingsgrupper. Randomisering är viktigt för att säkerställa att forskare inte är partiska, och till exempel placera patienter i den grupp där de tror att de kommer att göra bäst. Randomisering möjliggör också för forskare att se till att andra faktorer som kan påverka hur behandlingen fungerar - som socioekonomisk status, rasbakgrund eller kön - är lika fördelade över olika tillstånd / grupper i studien.

Kontrollerad - De flesta kliniska prövningar inkluderar en jämförelsegrupp. Jämförelsesgruppen får placebo (dvs ingen aktiv behandling) eller annan behandling. Detta är viktigt för en studie eftersom det gör det möjligt för forskare att titta på resultatet av en liknande grupp barn eller ungdomar som inte får behandling under utredning.

Dubbelblind - Inte många kliniska prövningar är dubbelblinda. Men dubbelblinda studier får en extra “guldstjärna” när det gäller vetenskaplig design. Dubbelblind betyder att varken försökspersonerna i experimentet eller experimentet vet om en given behandlingsdeltagare är i kontrollgruppen eller behandlingsgruppen. Det är knepigt att göra en dubbelblind studie. Ändå hjälper dubbelblinda försök till att säkerställa att deltagarnas eller forskarnas förväntningar att en given behandling kanske eller inte fungerar inte potentiellt förvränger dem under studien.

Du är ditt barns bästa förespråkare, och nu har du några grundläggande färdigheter för att titta på data själv. Vi hoppas att du känner dig lite mer bemyndigad att se om forskningen uppfyller dina normer!

Var hittar du uppdaterade bevis på EBT?

Här är några bra resurser som hjälper dig att hålla koll på evidensbaserade terapier:

Forskningsstödda psykologiska behandlingar

Association for Behavioral and Cognitive Therapies